Det är dags!

I måndags träffade jag Jessica Gahm på Karolinska, Kliniken för Rekonstruktiv Plastikkirurgi.
ÄNTLIGEN får jag träffa ett proffs! Av någon anledning stod det inte i remissen hur jag är relaterad till BRCA-1 (vad håller ni på med Visby?) men som tur är har ju hon tillgång till Radiumhemmets utredning, men tyvärr inte släktträdet. Så jag berättade min och familjens historia och sedan hände det. INFORMATION!!! mina damer och herrar den FLÖDADE ut ur henne och handlade om allt från nya grejer från USA till hur man kunde känna sig. Det visade sig att hon gjort en avhandling i ämnet när hon disputerade i plastkirurgi 2009 och har dess varit med och publicerat några artiklar!
 
Det finns ett nytt material förstår ni, ej nytt för USA men nytt för Sverige. Ett cellmaterial som jag önskar jag kom ihåg vad det hette men det använder man i alla fall som komplement till implantatet för att fixa till rundningen ned mot armhålan utan att behöva använda den lilla serratus-musikeln som finnes där.
 
Så jag kommer precis som en vanlig bröstförstoring lägga ett anatomiskt inplantat bakom pectoralis, den stora bröstmuskeln (som Jessica sa är en muskel som verkar vara byggd för att tänjas då man bara med lätt handkraft kan lyfta den), och sedan där inte den stora muskeln täcker upp lägger man i cellmaterialet (kan vara detta).
Jag prickade verkligen rätt i tid, jag som velat ha något komplement. Jag är ju för smal för att ta från magen och Jessica menade att ta muskelvävnad från insidan av låren är onödigt att göra i första hand utan blir en bra backup ifall jag av någon anledning stöter bort implantaten, vilket jag hoppas inte är fallet då det gått så bra för lillasyster. Det blir ju fortfarande ett inplantat bakom muskeln och med Jessicas beskrivning så verkar det inte vara hela världen för muskeln att tänjas på det sättet.
 
 
Jag är SJUKT PEPPAD efter mötet och hoppas verkigen att allt bara flyter på och att jag får behålla bröstvårtan och vårtgården men även det gav hon bra feedback på, att jag har mycket bra förutsättningar för att det skall bli snyggt utan att behöva göra större förändringar i huden.
 
Hon sa även att de alltid blir lite större än nuvarande och att jag lätt kan bära det mtp min kropps anatomi, och det är jag inte ledsen för. Kanske om jag måste sy om alla mina medeltidsklänningar... men det lär bara vara syntetmaterialen som inte rör sig lika mycket som linnet och yllet.
 
 
Skall höra av mig till kontaktsjuksköterskan i Juni för att påkalla uppmärksamhet så att jag får min operation i höst. Helst mellan lite medeltidsevent eller efter... typ november skulle vara perfekt! Annars måste jag sy lite kläder som går att ta på sig utan att lyfta armarna över huvet... vilket jag kanske måste göra i alla fall...
 
 
Visst det kommer inte bli samma sak, men jag får i alla fall leva längre!
Jessica sa att BRCA genen slår olika i olika släkten, endel har bara äggstockscancer (även i unga åldrar) medan andra (som förmodligen vi) bara har bröstcancer. Äggstockarna kommer ryka hur som för jag vill inte slå tärning där heller. Släkten har i alla fall inte fått äggstockscancer innan bröstcancer vilket ger mig tid till barn tills 40 och sedan får de gå.
 
Nu gäller bara att spara pengar så man överlever en sjukskrivning när det väl är dags! Min kära svärmor insisterade på att vi bor en vecka till i Stockholm efter operationen :) Får hoppas att min kära sambo inte har allt för mycket deadlines då...
 
/Sara

RSS 2.0
Besökstoppen