När ens oro tar till igen.
Nu var det ett tag sedan jag skrev här, men jag tänkte skriva om det som kommer när oron för bröstcancer försvinner efter ens operationer.
Nämligen oron för förändringar på ens äggstockar.
Varje år, sedan jag fick veta att jag bär på BRCA1, har jag blivit kallad på äggstocksundersökning. Jag har haft samma gynekolog, Luz, och hon är helt fantastisk. Hon påpekar nästan varje gång hur fertil jag är och pekar och visar glatt hur mina äggstockar och livmoder ser ut.
En undersökning av äggstockarna går till som så, att en stav till en ultraljudsmaskin förs in i slidan, och med lätta vinklingar kan gynekologen lokalisera urinblåsan, äggstockarna och livmodern, alltså de organ som håller till där i krokarna. Gynekologen känner också utanpå magen för att se att inget känns onormalt. På skärmen till ultraljudsmaskinen kan gynekologen ta bilder av äggstocken och livmoder och mäta dem med enkla klick på skärmen med pekaren. Jag tycker att det är lika spännande varje gång att få se på vad Luz hittar i mig. Alla övriga gånger så har det bara varit just äggstockarna, livmoder och urinblåsa. Allt har alltid sett bra ut. Men idag visade hon att det fanns en vätska runt äggstockarna som inte ska vara där. Jag är mitt i ägglosningen så det kan vara något som har med det att göra. Ändå så kunde jag inte hjälpa att tänka "vad fan". Kan inte mina äggstockar se normala ut ett tag till? Kan jag inte få slippa vänta på svaret från blodprover ett tag till? Men nej då, tre rör blod tog de från min arm, och nu får vi bara hoppas att min kropp brukar lägga lite extra vätska runt äggstockarna när jag har ägglossning.
Jag är inte säker, men jag tror att jag alla andra gånger jag varit hos Luz, antingen precis haft mens eller precis ska få mens. Så det kan ju vara helt normalt med den här vätskan, som Luz säger, men vi har bara inte stött på det under de andra undersökningarna vi gjort på mitt underliv. Och allt nytt, är lite skrämmande. Sen att jag troligtvis har 15 år till av den här sortens oro innan jag gör mig av med äggstockarna, gör mig lite trött. Men jag har klarar 5 år hittills, så det är bara tre gånger så länge till.
Jag önskar ändå att mamma var här så vi kunde prata om allt.
Tredje återbesöket efter op
Sårvätska flyter fortfarande ut från några öppningar och Ann tar prover.
Inkeri kommer in säger att huden ser ansträngd ut och jag skall vänta på ett telefonsamtal om akut ultraljud för att se om det ser bra ut inuti.
Jag får mer dalacin utskrivet och får min första mjukis bh, inte allst en sådan sportvariant som skall hålla ihop allt utan en lättare som man får åla sig i med lagom med stöd.
Jag får en remiss ned till foto där jag blir dokumenterad med komplikationen.
Max och jag kan planera hemfärd men jag skall tillbaka nästa fredag för en ny undersökning. Jag ska ta det lugnt så som de första veckorna och kan prova att ta bort Naproxenen från mitt pillerintag. Framförallt skall jag hålla brösten varma!
Det börjar sjunka in att jag trots min fysiska form och hälsa nog skall finna mig i 6 veckors sjukskrivning. Komplikationen är det enda som stör, vilket gör mig något bitter för det är alltid något som skall gå emot.
Efter op så gjorde jag ju sämsta rörelsen just med högra sidan. Jag tog tag i sängens hävarm och drog mig till rätta där jag satt. Sjuksystern stod bredvid och förfasade sig efteråt men ingrep inte medan jag gjorde det. Kan det vara det misstaget som bidrog?
Det var också höger sida som det sista jobbiga dränaget satt på.
Men det är även det implantatet som legat rätt!
Felet går nog inte att lista ut mer än att konstatera att det blivit som det blivit! Och om det vill sig kommer det bråka färdigt och sedan aldrig mer krångla!
Båten är i alla fall bokad för morgondagen, vi hade en tanke att åka hem ikväll men nu blev det lite mer att boka in under dagen.
Ultraljudet visade sig vara positivt och ingen vätska fanns kring implantatet. Så jag slapp dränage! Hurra!!!
Läkaren sa att det var många patienter de tog emot med denna komplikation och visade på en svullnad (på rätt sida bröstet) ungefär hur det skulle sett ut med vätska, men svullnaden innehöll partiklar och skulle det varit vätska skulle det varit helt svart.
Annars hade de satt i ett dränage för att sedan låta mig gå upp på mottagningen igen och så hade de tömt mig där.
Konstigt att se ultraljudet på sina nya tuttar. Ett par vanliga ser ut som årsringar eller bark på ett träd med lite håligheter (vattensystor eller liknande). Nu hade jag ett lager med årsringar och sedan bäckmörker. Implantatet är ju vätska.
Vi gick upp på mottagningen i alla fall och lyckas timea Ann för att berätta att dalacinen inte skrivits ut. Hon blev chockad över att de på ultraljudet inte gjort någonting av det som trots.
Så nu väntar jag på att klockan ska vandra så att Inkeri ska hinna skriva ut dalacin så jag kan åka in till Tyresö och hämta ut.
Lite vårsol hinns med!
/Sara
Snart så...
Idag är det magnetröntgen.
Monsterväskan är packad med Max och mina kläder samt medeltidskläder för halvvägsan. Lillväskan är packad inför operation om lite mindre än en vecka. Tillsammans med katten tog jag färjan i morse och allt står nu i svärföräldrarnas hus.
Jag har njutit av att för sista gången på länge burit väskor från bilen och upp i rummet. Alltid sådan som klarar sig själv. En sådan som kör på tills något är över och något annat tar vid.
Snart skall jag få äran att säga - nej jag kan inte och -kan du hjälpa mig? Kommer kännas märkligt, men helt i sin ordning.
/Sara
Monsterväskan är packad med Max och mina kläder samt medeltidskläder för halvvägsan. Lillväskan är packad inför operation om lite mindre än en vecka. Tillsammans med katten tog jag färjan i morse och allt står nu i svärföräldrarnas hus.
Jag har njutit av att för sista gången på länge burit väskor från bilen och upp i rummet. Alltid sådan som klarar sig själv. En sådan som kör på tills något är över och något annat tar vid.
Snart skall jag få äran att säga - nej jag kan inte och -kan du hjälpa mig? Kommer kännas märkligt, men helt i sin ordning.
/Sara
The Countdown
Var på mammaografi och ultraljud förra fredagen, om två veckor är det dags för magnetröntgen. Jag fick äntligen tag på alla som jag skulle få tag på inför operationen. Remissen som skickats till magnetröntgen var bristfällig så när jag fick remissen till operationen började arbetet med att boka in mig på allt INNAN operationen. Röntgen har skrivit ordentligt att det är operation veckan efter så att de vet att resultaten är prioritet. Men det fanns inget anmärkningsvärt när jag var på mammografi och ultraljud så det lär se fint ut i alla fall.
Läkaren som gör utraljudet är så rolig - Ja du har ju väldigt täta bröst.
Så som unga bröst ska vara, det är därför alla läsare där ute skall lära känna sina bröst så att ni vet vad som är onormalt ifall det sker förändringar.
Om tre veckor... tre veckor det är ju ingenting! Vi tog hand om tvätten igår sambon och jag och jag lade genast undan kläder i en resväska. Köpte DesCutan-lösningen till de sista tvättarna innan operationen redan när jag var på mammografin. Fick en Teddy-filt av storasyster i julklapp som packats ned också. Har letat fram ett par tofflor som jag tänkte ta med, behöver ta med raggsockor också...
Alla tankar cirkulerar kring det praktiska. Sprang runt och letade tröjor på rea som jag i provhytten provade genom att dra de över huvudet - se hur lätt de ramlade ned över axlarna och sedan sträcka ut armarna i ärmarna. Det blev två tröjor, en stor collage utan luva och dragkedja och en tunnare med trekvarts ärm.
Funderar på vad jag skall ha med till operationen...
Grejen är ju att jag är en aktiv och frisk tjej som aldrig ligger sjuk mer än tre dagar innan jag är på fötter igen. Nu skall jag förbereda mig på att vara utslagen i flera veckor! Alla mina körer som får vänta på min ankomst - jag blir stressad i alla fall. Och när ska jag få yoga igen? Funderar på att ta med mattan bara för att kan göra lite sittande yin eller något - men mest troligt är ju att jag tittar/sover till Heroes som kommit ut på Netflix.
Jag är tjejen som tar i tills jag spricker och nu skall jag bara flyta med... känns märkligt, minst sagt...
Jag är tjejen som tar i tills jag spricker och nu skall jag bara flyta med... känns märkligt, minst sagt...
/Sara
Onödigt
När man har väntat på brev ifrån USÖ i två veckor så blir en Lisa väldigt uppspelt och nervös när hon väl får ett. men när det visar sig att det bara var ett skriftligt konstaterande att mammografin visade att mina bröst är i sin ordning fastän jag fick veta det redan samma dag som jag klämt ihop brösten. Jag kunde inte bry mig mindre.
Vad jag vill veta är när jag ska få operera mig, mammografi vill jag aldrig mer behöva göra.
//Lisa
Vad jag vill veta är när jag ska få operera mig, mammografi vill jag aldrig mer behöva göra.
//Lisa
Inför dagen D
Igår var jag alltså på Plastikkirurgiska kliniken på USÖ och träffade min plastikkirurg Jesper. Han verkar kunna det han jobbar med och har samma handstil som de flesta inom sjukvården har, bara de förstår vad de skriver.
Men vi började diskutera hur jag ville göra och eftersom jag vill ha lite mindre bröst än vad jag har nu så tyckte han att om jag ville ha kvar bröstvårta och vårtgård så skulle det vara bäst att förminska brösten först och sen när det har läkt så skulle de göra operationen då de tar bort alla bröstkörtlar och lägger i ett geléinplantat. Men då skulle jag få ett ankareärr och jag skulle vilja ha så lite ärr som möjligt och bröstvårta och vårtgård ser jag inte som något som behöver vara kvar. Då bestämde vi instället att han tar bort allt i en och samma operation, jag får bara ett ärr där vårtgården skulle ha suttit och han gör nya bröstvårtor genom att sy ihop flikar, tänk er typ en stjärna och sen syr man ihop de inre spetsarna. han var väldigt bra på att förklara och jag känner att det kommer gå bra, jag litar på hans estetiska teckningar.
Sen började han mäta och sånt och kolla vilken storlek jag ska ha. Jag fick inte klämma på några inplantat, men det kanske man får sen om man ber snällt. När det var klart skickade han iväg mig till narkosläkaren, operationen kommer ta 3,5 timmar ink. nedsövning och uppväckning (heter det så?). Efter det så gick jag till inskrivningen där jag fick ge dem uppgifter inför operationen för att sen få gå upp till Plastikmottagningen igen och få en spruta att ta med hem. Den sprutan ska jag ta kvällen innan operationen för att förebygga illamående efter narkosen. Man känner sig som en knarkare när man stoppar ner små sprutor i väskan, knarkarLisa kommer mitt smeknamn bli framöver.
När jag fått sprutan så ville de inte ha mig där längre och jag tog min stödförening Lovisa och Emy med mig ut för att äta. Än får jag inte veta när operationen blir men eftersom jag redan fått sprutan att förvara hemma så blir det väll inom 2 månader, så att jag blir frisk nog att plugga i höst.
Efter lunch med de fina gick vi tillbaka till USÖ för att ultraljudsundersöka mina bröst, trodde jag, men istället blev det mammografi. Jävla nödvändiga uppfinning, klämma ihop brösten till ca 2 cm i tre olika vinklar per bröst. Det var inte skönt men jag skrek inte iallafall, men idag har jag som träningsvärk i ena muskeln bakom armhålan, kan de varit så att de klämde något som inte skulle klämmas??
Det var inga fel på brösten iallafall men jag blev väldigt sugen på glass, istället gick vi och tröstshoppade. Tröstshopping is the best!!
Så det var den dagen!! Hipp hurra för snabba ryck och sånt, jag gillart.
Puss och kram// Lisa
Men vi började diskutera hur jag ville göra och eftersom jag vill ha lite mindre bröst än vad jag har nu så tyckte han att om jag ville ha kvar bröstvårta och vårtgård så skulle det vara bäst att förminska brösten först och sen när det har läkt så skulle de göra operationen då de tar bort alla bröstkörtlar och lägger i ett geléinplantat. Men då skulle jag få ett ankareärr och jag skulle vilja ha så lite ärr som möjligt och bröstvårta och vårtgård ser jag inte som något som behöver vara kvar. Då bestämde vi instället att han tar bort allt i en och samma operation, jag får bara ett ärr där vårtgården skulle ha suttit och han gör nya bröstvårtor genom att sy ihop flikar, tänk er typ en stjärna och sen syr man ihop de inre spetsarna. han var väldigt bra på att förklara och jag känner att det kommer gå bra, jag litar på hans estetiska teckningar.
Sen började han mäta och sånt och kolla vilken storlek jag ska ha. Jag fick inte klämma på några inplantat, men det kanske man får sen om man ber snällt. När det var klart skickade han iväg mig till narkosläkaren, operationen kommer ta 3,5 timmar ink. nedsövning och uppväckning (heter det så?). Efter det så gick jag till inskrivningen där jag fick ge dem uppgifter inför operationen för att sen få gå upp till Plastikmottagningen igen och få en spruta att ta med hem. Den sprutan ska jag ta kvällen innan operationen för att förebygga illamående efter narkosen. Man känner sig som en knarkare när man stoppar ner små sprutor i väskan, knarkarLisa kommer mitt smeknamn bli framöver.
När jag fått sprutan så ville de inte ha mig där längre och jag tog min stödförening Lovisa och Emy med mig ut för att äta. Än får jag inte veta när operationen blir men eftersom jag redan fått sprutan att förvara hemma så blir det väll inom 2 månader, så att jag blir frisk nog att plugga i höst.
Efter lunch med de fina gick vi tillbaka till USÖ för att ultraljudsundersöka mina bröst, trodde jag, men istället blev det mammografi. Jävla nödvändiga uppfinning, klämma ihop brösten till ca 2 cm i tre olika vinklar per bröst. Det var inte skönt men jag skrek inte iallafall, men idag har jag som träningsvärk i ena muskeln bakom armhålan, kan de varit så att de klämde något som inte skulle klämmas??
Det var inga fel på brösten iallafall men jag blev väldigt sugen på glass, istället gick vi och tröstshoppade. Tröstshopping is the best!!
Så det var den dagen!! Hipp hurra för snabba ryck och sånt, jag gillart.
Puss och kram// Lisa
15 April 2011
Jag är glad och ledsen.
Idag fick jag brev ifrån Plastikkirurgiska kliniken och för att fatta mig kort så ska jag få komma dit 26 April, samma dag som jag ska till ultruljudsundersökning av brösten fast på olika tider.
Kort och gott blev jag en väldigt glad tjej för att USÖ än en gång har visat att de faktiskt kan vara otroligt snabba och att de är jävligt duktiga på att matcha tider.
Jag blev en ledsen tjej då jag tänker på Mamma, att det kunde ha gjorts något för henne innan hon fick cancer, om man bara hade sett den otrevliga röda tråden att hennes fastrar hade haft cancer och så vidare.
Att Mamma själv någonstans förstod att hon också kunde få bröstcancer men nöjde sig med att undersöka brösten själv. Men information om att man kan gentesta sig fanns nog inte då. Jag blir arg. Jävlaskitcancerhelvete!!
Shit... 26e är om 11 dagar!!
Är det någon som har frågor som jag kan ställa till plastikkirurgern eller ultraljudsteknikern??
För jag kommer liksom aldrig på något att fråga, eller jag har ju lite frågor om operationen men jag kommer säkert glömma bort hälften när jag väl sitter där. Så kom med frågor som ni har i hjärtat och som vill komma ut så kan jag ge er och mig själv svaren sen när jag har varit där.
Men nu ska jag duscha. Jag har cyklat med både vår hund Boy och sen tog jag en tur utan han.
Efter duschen ska jag väga mig och skriva hälsodeklaration. Hurra!! Jag vill inte veta...
Puss hej!!
Mot planerad väntan
Idag fick jag två brev från USÖ. Ett där jag har blivit kallad till ultraljudsundersökning av brösten och ett där de säger att inom de närmaste två månaderna kommer jag få komma till Plastikkirurgiska Kliniken för undersökning och bedömning.
Väntan på en sak leder till en till och under den tiden kommer jag snart inte ha några problem att visa mina bröst för främlingar. För att vara lite rolig kanske jag börjar blotta mig på gatan, nyckter och nästan vid mina sinnes fulla bruk.
Men nu kanske jag vill ha någon med mig... det är tråkit att vara på sjukhus själv och jag gillart inte. Inte där det luktar sjukt och medicinerat.
Så vem vill följa med på ultraljud den 26 April??
Väntan på en sak leder till en till och under den tiden kommer jag snart inte ha några problem att visa mina bröst för främlingar. För att vara lite rolig kanske jag börjar blotta mig på gatan, nyckter och nästan vid mina sinnes fulla bruk.
Men nu kanske jag vill ha någon med mig... det är tråkit att vara på sjukhus själv och jag gillart inte. Inte där det luktar sjukt och medicinerat.
Så vem vill följa med på ultraljud den 26 April??
Svaret på första undersökningen
Allt hade gått bra. De vätskefyllda körtlarna hade inte synts på magnetröntgen. Visst hela bysten är fulla med körtlar men man vill ju gärna veta varför de var vätskefyllda. Det kunde hon dock inte ge svar på.
Sedan frågade jag lite om operationer och Elisabet sa att det bestämmer du själv. Men hon märkte att jag hade många frågor så hon frågade ifall jag ville ha en tid hos plastkirurgen, och jag kände att det var lika bra. Jag ska få en tid i höst.
Jag berättade för Älsklingen att jag säger till när och så händer det. Så frågade jag när han tyckte att jag skulle operera mig och han sa
- 28?!
Taget!
Hoppas han kan vara med i höst så han också kan få fråga! Jag känner att jag vill veta allt om alternativa metoder till silikon och förhoppningsvis kanske något nytt är pågång! Jag kan gärna odla lite vävnad under magen om det skulle krävas!
/Sara
Sedan frågade jag lite om operationer och Elisabet sa att det bestämmer du själv. Men hon märkte att jag hade många frågor så hon frågade ifall jag ville ha en tid hos plastkirurgen, och jag kände att det var lika bra. Jag ska få en tid i höst.
Jag berättade för Älsklingen att jag säger till när och så händer det. Så frågade jag när han tyckte att jag skulle operera mig och han sa
- 28?!
Taget!
Hoppas han kan vara med i höst så han också kan få fråga! Jag känner att jag vill veta allt om alternativa metoder till silikon och förhoppningsvis kanske något nytt är pågång! Jag kan gärna odla lite vävnad under magen om det skulle krävas!
/Sara
Magnetröntgen
Upp tidigt i ottan igen. Gick först till Radiumhemmet men de hänvisade mig tillbaka till huvudbyggnaden. Var lite krångligt att hitta men tillslut var jag rätt. En finlandssvensk kvinna satt i receptionen och guidade mig genom vad som skulle ske. Efter väntan fick jag byta om till en sjukhusskjorta. En sjuksköterska ledde mig in i det stora rummet. På den runda magnetröntgen-donuten stod det Siemens. Jag skrattade lite för mig själv.
Jag fick i alla fall inte åka in på rygg. De hade byggt upp en "hinderbana".
- Höfterna ska vila här, du ska vila all tyngd på höfterna. Bröstkorgen här så att brösten hänger ned i hålen och huvudet vilar du på den här med armarna över huvudet. Vi har försökt att göra det så bekvämt som möjligt, men tyvärr så kommer vi inte lyckas helt.
Så obekvämt var det inte... men man skulle ligga still med armarna över huvudet och de somnade! När de inte tog en bild (tro mig man missade inte när det var igång eller ej) så fick jag ligga och röra på fingrarna.
Vilket örönbedövande ljud! Nästa gång ska jag ha med öronproppar istället. Visst de vill ha kontakt men hörlurarna med radion i hjälpte inte mycket. De satt inte tätt och man hörde inte radion när maskinen drog igång.
Jag blev rädd att jag skaffat mig tinnitus!
Här tackar jag yogan. Att kunna slappna av och andas fick tiden att gå riktigt fort!
Jag hade röda märken från de järnpinnarna som jag hade mellan bysten. Jag hade visst legat några centemeter snett. åt ena hållet.
Sedan var jag tvungen att fråga finlandssvenskan hur det gick till sen. Ingen information att du ska bara ta bilder så ringer läkaren sen utan hej du ska ta bilder, tack så mycket det gick bra hej då!
Men jag har ju redan fått en telefontids-remiss, så svar får jag tillslut. Hade dock varit kul att få se bilderna.
/Sara
Jag fick i alla fall inte åka in på rygg. De hade byggt upp en "hinderbana".
- Höfterna ska vila här, du ska vila all tyngd på höfterna. Bröstkorgen här så att brösten hänger ned i hålen och huvudet vilar du på den här med armarna över huvudet. Vi har försökt att göra det så bekvämt som möjligt, men tyvärr så kommer vi inte lyckas helt.
Så obekvämt var det inte... men man skulle ligga still med armarna över huvudet och de somnade! När de inte tog en bild (tro mig man missade inte när det var igång eller ej) så fick jag ligga och röra på fingrarna.
Vilket örönbedövande ljud! Nästa gång ska jag ha med öronproppar istället. Visst de vill ha kontakt men hörlurarna med radion i hjälpte inte mycket. De satt inte tätt och man hörde inte radion när maskinen drog igång.
Jag blev rädd att jag skaffat mig tinnitus!
Här tackar jag yogan. Att kunna slappna av och andas fick tiden att gå riktigt fort!
Jag hade röda märken från de järnpinnarna som jag hade mellan bysten. Jag hade visst legat några centemeter snett. åt ena hållet.
Sedan var jag tvungen att fråga finlandssvenskan hur det gick till sen. Ingen information att du ska bara ta bilder så ringer läkaren sen utan hej du ska ta bilder, tack så mycket det gick bra hej då!
Men jag har ju redan fått en telefontids-remiss, så svar får jag tillslut. Hade dock varit kul att få se bilderna.
/Sara
Ultraljud och mammografi
Så har man gjort det. Var inte alls så obekvämt som många säger. Kan bero på att jag har välformad byst så de kan inte trycka ihop det så mycket. Skräckexemplena på maskenen man såg framför sig stämde i alla fall inte. En designad apparat där plattorna var lätt kupade och kunde mekaniskt justeras i höjdled och roteras. Fick ta bilder uppifrån och från sidan. Man kände sig bara lite utsträckt i huden över bysten.
Sedan fick jag snällt sitta och vänta i ett annat väntrum, jag skulle visst ha en ultraljudsundersökning också. De hittade två vätskefyllda kötlar, en på 1,5 cm och en lite större. Verkade inte vara något problem då han visade och sa det i en axelryckning.
Det känns så lustigt att sitta i väntrummen. Jag sänker medelåldern rejält på alla platser jag besök. Man undrar vad de tänker...
/Sara
Sedan fick jag snällt sitta och vänta i ett annat väntrum, jag skulle visst ha en ultraljudsundersökning också. De hittade två vätskefyllda kötlar, en på 1,5 cm och en lite större. Verkade inte vara något problem då han visade och sa det i en axelryckning.
Det känns så lustigt att sitta i väntrummen. Jag sänker medelåldern rejält på alla platser jag besök. Man undrar vad de tänker...
/Sara
Gynekologisk undersökning
Inte visste jag när jag vaknade den morgonen att jag skulle få en ultraljudskamera uppkörd i vaginan. Jag tänkte att det var väll som när man kollar på bebisar, men det är klart, tarmar och annat ligger ju ivägen.
Det är en månad sedan jag fick svar och så ligger man där i stolen. Åsa på gynmottagningen var en trevlig kvinna som man kunde ta på allvar. Hon sa att tyvärr kan man idag inte upptäcka äggstockscancer i tid och att återigen bästa är att operera bort dem. Vanligtvis uppkommer den sortens cancer senare i livet.
Det mest positiva var att hon sa att mina minipiller Cerazette skyddar mig från cancer!
Efter att jag opererat så finns det massa hormonpiller att äta ifall jag får problem. Undra ifall man ska se det som positivt eller negativt...
Allt såg bra ut i alla fall. Äggstockarna består av många körtlar och Åsa sa att man brukar misstänka körtlar som är större än 4 cm för cancerceller, mer än dubbla storleken av mina körtlar som vi såg på ultraljudsskärmen.
/Sara
Det är en månad sedan jag fick svar och så ligger man där i stolen. Åsa på gynmottagningen var en trevlig kvinna som man kunde ta på allvar. Hon sa att tyvärr kan man idag inte upptäcka äggstockscancer i tid och att återigen bästa är att operera bort dem. Vanligtvis uppkommer den sortens cancer senare i livet.
Det mest positiva var att hon sa att mina minipiller Cerazette skyddar mig från cancer!
Efter att jag opererat så finns det massa hormonpiller att äta ifall jag får problem. Undra ifall man ska se det som positivt eller negativt...
Allt såg bra ut i alla fall. Äggstockarna består av många körtlar och Åsa sa att man brukar misstänka körtlar som är större än 4 cm för cancerceller, mer än dubbla storleken av mina körtlar som vi såg på ultraljudsskärmen.
/Sara
