BRCAsystrar

Morgonjouren!

Nyinköpt örontermometer och pillerfodral!

Efter jag fått lunch igår plockade jag ihop allt på mitt sängbord och bad att få något att fräscha upp mig med så jag kunde sätta på mig kläderna som legat i resväskan och väntat på mig.

Vilken fröjd! De hade en tvål som man inte behövde skölja bort och jag lättade på bröstbandet och tog bort den gamla vadden. Gjorde rent under armhålorna och satte ny vadd endast där det behövs. Under höger armhåla bak mot skulderbladet.

Lyckan att sätta på sig sina egna kläder!

Sedan när jag var klar lite efter 13 ringde jag Max, han hade blivit senare än tänkt. Jag frågade sjuksystern om jag kunde gå och handla på Apoteket och så sa ja visst!

Jag hissade ned sängen till originalposiotion ifall de ville bädda fick hjälp att kliva i min jackaoch skor. Så tog jag handväskan under armen och begav mig på min längsta promenad sedan jag lades in.

När jag kom till hissen så kändes det lite jobbigt men man är väll en fighter - ett ord som även sjuksystar använt utan att känna mig! Ned i hissen och mot entrén följd av blickar - ung tjej med flåttigt hår går som en tant med väskan under ena armen - I would look too!

Sen kommer det - frisk luft!!! Andas stora andetag och känner energin flöda medan jag riktar stegen mot Apoteket.

Inköpslistan har jag arbetat på rätt länge. Som med allt!

Första stoppet recept på Alvedon och Naproxen. Sedan kollade jag på pillerburkar, dosetter som de kallas. Apoteket har ju börjat med färgglada vecko- eller dagsdosetter men det kändes lite overkill att handla så att man färgkodar tider på dygnet. Sedan fanns de vanliga hederliga röda eller blå veckodosetterna med fyra per dag, men jag är ju ingen tant än. Men tillslut hittade jag den på bilden.

Stod länge och pratade med personalen om febertermometer, jag är ju ryggliggandes så anal febertermometer är lite problematisk. Utvecklingen har ju gått framåt vad gäller termometer för mun och armhåla och de hade någon snabb som de använder på Astrid Lindgren. De hade även en som man scannar huvudet med (eller mat för den delen) för att ta reda på temp. Men det blev en örontermometer från Brown!

När jag kom till kassan hade jag lite förband och annat, receptläkemedel, dosett och termometer samt Apotekets hemapotek-burk. Jag har nog aldrig handlat på Apoteket för 1200 kr!

När jag väl fick kassarna insåg jag vad jag egentligen förstod när jag gick ned - lite för tungt att bära hela vägen upp, men jag han knappt sätta mig på en bänk och ringa innan jag såg Max och Jim komma gåendes. De hjälpte att bära upp allt och packa det tunga medan jag skrev ut mig.

Sjuksystrarna hade försökt ringa då de inte frågat om lov att bädda rent - men den tanken hade ju redan slagit mig och de hade bäddat rent så allt var frid och fröjd!

Vad jobbigt det var att åka bil! Satt för mycket på jackan och det skavde under armhålan. Max hjälpte mig så gott det gick. Jim pausade på Coop i Tyresö och handlade semlor.

Väl hemma så sätter jag mig i divanen. Katten som tagit sig mer och mer friheter och faktiskt går omkring överallt trots läskiga personer (ja det är Electra jag pratar om) kom ned och jag blev bara så glad över allt att jag grät en skvätt.

Vi åt semla och efter att ha laddat dosetten somnade jag på divanen medan Max spelade battelfield.

Max duschande mitt hår i ett av handfaten. Ylva lagade en fantastisk kvällsmat och sedan var det "Mia på gutö" och filmen "the ironlady" innan sängdags.

En katt har spatserat lite på mig men inte på tuttarna i alla fall. Jag somnade med benen i högläge på några kuddar, gjorde mig av med dem och har sovit resten lite hur som.

Kusin Amelie sa att

- du kommer bli bättre bara du kommer hem

och jag har aldrig promenerat så som jag gjort igår. Det var jobbigt att gå från sjukhussängen och till kaffevagnen med drenage, men utan drenage och hemma är jag lätt som en fågel, en något tantig sådan...

Vi får se vad denna dagen ger! Jim, Ylva och Felix ska till Åre och mummi kommer på besök (finns tre semlor i kylskåpet).

Ska nog äta lite frukost och placera mig i divanen för lite powernap. Medan Max vaknar till liv...

/Sara

Nu är alla borta i alla fall och jag ligger och väntar på papper och att kl ska bli lunch så jag kan klä mig och åka hem.

Inget duschande förrän i morgon bitti så uppfräschning när man kommer hem för nu luktar jag banne mig inte hallon.

Kom på i natt att jag glömt få tips och trix att ta sig upp ur sängen så sjukgymnasten var här och instruerade hur jag ska rulla över på sidan och häva mig med benens kraft och lite centripetal kraft!!!

Har sovit si så där tack vare ont i ländrygg och rastlösa ben så jag har funderat mycket om mycket. För ryggont ska jag göra "katt och ko" liggandes i sängen och vridningar. Ska även pilatesbolla lite också.

(Använder som ni förstår bloggen som komihåg)

Nej kanske ska plocka ihop grejer lite sakta... Sjukhusmysbyxor på för sista gången!

/Sara

Igår brast det. Alla känslorna som samlats på den långa vägen jag gått med starka målmedvetna steg kom över mig. Allt för att det var sjukt gott med rårivna morötter. Jag kände av det redan på morgonen när ordinarie personal, kända ansikten, började dyka upp. När servicen gick från 50-100 % och jag bara ville gråta för att någon brydde sig. När man ringde på klockan behövde man inte vänta 20 min på sin ansvariga sjuksköterska skulle komma med morfin.

40 minuter om inte mer satt jag och grät i en handduk. Hade nästan lugnat ned mig när Max och Jim kom.

Felet med att inte ha duschat på en vecka är att ansiktet är fullt av salt så när man väl börjat gråta så svider det i ögonen och man måste gå och tvätta ansiktet innan man kan fortsätta.

Idag tog de ett drenage. Förmodligen den de hade tänkt ta igår. Det andra hade läckt lite under natten så de fick byta kompressen men det såg bra ut i övrigt.

Sjuksköterskan som tog drenaget i morse hade hälsat från Inkeri att jag kunde få permission med ett drenage men när jag sa

- jo fast jag har ju en katt

så sa sjuksköterskan att det inte är rekommenderat att gulla med katter med drenage inkopplat. Vilket bara underströk min tanke att inte åka hem förrän alla drenage är borta.

Inkeri har precis varit här och vi har pratat bröst och tejp. Jag har så som min syster ett droppformat inlägg - även fast det nu ser ut som strutar med all svullnad. Hon sa att de lagt som ett nät av SurgiMend och att de kommer ge rodnad ett tag men så länge jag inte har feber så är det ok. Tejpen får jag duscha i och skall inte bytas förrän det lossnat i kanterna. Inkeri hade ett fint ord för min hud som jag inte minns men sant är det syns vart plåster har suttit. Hon brättade att det är för att man tar bort lite hudceller i taget och gör man det för ofta blir det som sår.

Jag har redan fått återbesöks tiderna och det blir Tyresö till minst den 10 mars då sista återbesöket är.

Om jag ska gissa så är det hemgång onsdag utan att någon sagt något. Har fått inbokat återbesök till kontaktsjuksköterskan Ann redan på måndag i alla fall!

/Sara

Jag har precis inte bråttom.

Har filosoferat om mitt intag av läkemedel då jag sov förbi kl 2 alvedonen igen och därmed vaknade i sämre skick än jag somnade i. Max och ett larm får hjälpa mig sen.

Frågade sjuksystern om det var något speciellt jag ska tänka på med sprutan och hon sa - tryck ihop huden och håll sprutan ca 30 grader när man sticker in, långsamt trycker ut innehållet och sedan drar ut halva i taget.

Min tanke var att den sköterska som gjorde det bäst utan att det blev ett blåmärke typ gjorde allt i räserfart säger mig att erfarenheten spelar in.

Min mage har fina små runda märken från alla förutom första iaf.

Hela jag kommer se ut som en krigszon!

Börjat få blåmärken på brösten nämligen! Träffade han som med Inkeri kollade och ritade inför operationen (som jag trodde även var med under men det var han visst ej). När jag såg blåmärket och utbrast

- men Gud vad snyggt!

Spann han vidare och sa

- ja och snyggare kommer det att bli! Blått grönt gul och så kommer det flytta på sig ned mot magrutorna!

Medan han pekade och visade.

Så på frågan - blev det snyggt? Så kan jag säga - inte idag? Tiden, gravitationen och min läkehud får utvisa!

Träffade kusin Amelie och så kom Pappa! Tillslut även Max såklart!

Utskrivning i morgon? Kanske det!

/Sara

Aktiviteten igår lade sig på tuttarna idag och lite justering av bröstbandet lugnade det inte.

Tog och "tvättade" mig lite under armhålorna och bytte sjukhuskläderna. Första gången jag ser mig själv naken i badrumsspegel sen kvällen innan op. Just nu ser det ut som om man målar en romantiserad bild av vikingakvinna med bröstbucklor, som dess utom sitter skevt.

Ska prata med Inkeri på måndag om hur hon planerade mina nya bröst vad gäller val av inplantat och storlek.

Lisa gjorde sin op för lite mer än två år sedan och det har tagit så lång tid för skavanker att sätta sig så det är ingen som kan förutspå mitt resultat.

Så mycket jag har räknat ut så är de större än orginalen, vilket är troligt om jag hade 500 ml bröst genom att mäta utifrån och sedan tar med en muskel i beräkningen.

Alla mått är ju fantastiskt spännande! Hur många ml bröstvävnad hade jag egentligen? Var högra större och hur mycket? Är det inte måndag i morgon?

Blev inte av med några mer drenage idag men förmodligen i morgon.

Tänk att tiden gått så fort? Sov som en gris gjorde jag inatt iaf det var skönt! Har för första dagen känt hunger innan måltiderna också det om något är friskhetstecken!

/Sara

Operation innan 30 enligt läkarna på Radiumhemmet men sanningen är kanske att jag i detta fallet är ung eller så inser de inte att det kommer vara fler unga. Min mutation kan ju inte vara så mycket annorlunda än de andra som bloggar där ute om samma sak.

Jag sa till Inkeri att lillasyster redan genomfört operationen och det skiljer 5 år. Lisa op november 2011, 20 år & 4 månader. Sara op februari 2014, 27 år & 6 månader.

Jag känner mig inte så ung i jämförelse så att säga!

Just det! Inkeri tog fram en massa "salladsskålar" mina tuttar rymdes i en 500 ml sådan! Dryga 1 liter tuttar! Det ni!

Ska bli intressant att höra sedan hur mycket de vägde upp när de väl fått ut fyllningen!

Narkosläkaren jag träffade igår var helfestlig! Då jag i ett formulär sagt JA till åksjuka sa han att jag ska få en extra bra dos innan så jag slipper spy som en gris!

Nu är det dags att lägga ifrån mig allt och låsa in det.

*pustar ut* tack för alla "sparkar i baken" - nu kör vi!

/adenalin Sara

Tänk att prata med sin pappa kan få tårar att bränna bakom ögonen. Pappa sa

- du vet att det är bara att säga till så kommer pappa direkt!

Min pappa är bäst! Han har alltid varit min hjälte precis som mamma var min hjältinna!

Hjältar föder hjältar så mycket vet jag om uppfostran. Den trygghet mina föräldrar givit mig hoppas jag kunna ge vidare till mina barn, även fast deras framtid kommer vara ett pussel de får hjälpa till med lite mer än andras. Precis som jag gör med min.

Storasyster hade gått förbi ett konditori med en tutt-tårta och sa att när jag kommer hem så är det tutt-tårta som det skall bjudas på! Landals i Hallsberg tar mer än gärna emot den beställningen.

6 veckor...

Min läkare Inkeri L. Schultz sa att det är så länge de rekommenderar en att vara borta.

Hur sjutton ska jag kunna vara borta så länge? Tre veckor längre än jag hoppats på, dvs tre mer körrep. som rinner bort... Aja, vi får se hur vecka 2 ser ut, sen får jag ringa runt...

/Sara 

Det var kontaktsjuksköterskans plan att lägga in mig ikväll vilket jag packat för och hoppas på!

Ja, jag är redo! Hoppas bröstvårtorna får vara kvar och att operationen går smidigt.

Jag har försökt lägga upp en plan på maten mtp att jag inte får äta frukost i morgon... Dvs hur man spyr mindre när man vaknar. Men det är det jag är inställd på - spy som en gris!

Nej, bring it on!

/Sara

Idag är det magnetröntgen.

Monsterväskan är packad med Max och mina kläder samt medeltidskläder för halvvägsan. Lillväskan är packad inför operation om lite mindre än en vecka. Tillsammans med katten tog jag färjan i morse och allt står nu i svärföräldrarnas hus.
Jag har njutit av att för sista gången på länge burit väskor från bilen och upp i rummet. Alltid sådan som klarar sig själv. En sådan som kör på tills något är över och något annat tar vid.
Snart skall jag få äran att säga - nej jag kan inte och -kan du hjälpa mig? Kommer kännas märkligt, men helt i sin ordning.

/Sara

Var på mammaografi och ultraljud förra fredagen, om två veckor är det dags för magnetröntgen. Jag fick äntligen tag på alla som jag skulle få tag på inför operationen. Remissen som skickats till magnetröntgen var bristfällig så när jag fick remissen till operationen började arbetet med att boka in mig på allt INNAN operationen. Röntgen har skrivit ordentligt att det är operation veckan efter så att de vet att resultaten är prioritet. Men det fanns inget anmärkningsvärt när jag var på mammografi och ultraljud så det lär se fint ut i alla fall.

 

Läkaren som gör utraljudet är så rolig - Ja du har ju väldigt täta bröst.

Så som unga bröst ska vara, det är därför alla läsare där ute skall lära känna sina bröst så att ni vet vad som är onormalt ifall det sker förändringar.

 

Om tre veckor... tre veckor det är ju ingenting! Vi tog hand om tvätten igår sambon och jag och jag lade genast undan kläder i en resväska. Köpte DesCutan-lösningen till de sista tvättarna innan operationen redan när jag var på mammografin. Fick en Teddy-filt av storasyster i julklapp som packats ned också. Har letat fram ett par tofflor som jag tänkte ta med, behöver ta med raggsockor också...

 

Alla tankar cirkulerar kring det praktiska. Sprang runt och letade tröjor på rea som jag i provhytten provade genom att dra de över huvudet - se hur lätt de ramlade ned över axlarna och sedan sträcka ut armarna i ärmarna. Det blev två tröjor, en stor collage utan luva och dragkedja och en tunnare med trekvarts ärm.

 

Funderar på vad jag skall ha med till operationen...

 

Grejen är ju att jag är en aktiv och frisk tjej som aldrig ligger sjuk mer än tre dagar innan jag är på fötter igen. Nu skall jag förbereda mig på att vara utslagen i flera veckor! Alla mina körer som får vänta på min ankomst - jag blir stressad i alla fall. Och när ska jag få yoga igen? Funderar på att ta med mattan bara för att kan göra lite sittande yin eller något - men mest troligt är ju att jag tittar/sover till Heroes som kommit ut på Netflix.

Jag är tjejen som tar i tills jag spricker och nu skall jag bara flyta med... känns märkligt, minst sagt...

 

/Sara