Dagen efter
För 24 timmar sedan lät de mig veta att det var 10 min till operation. Då låg jag redan på uppvaket då det var samma lokal. Och hade träffat Inkeri och en kollega som skulle vara med och genomföra operationen. De ritade på mig och Inkeri konstaterade att jag hade långa bröst med vävnad högt upp så hon skulle få lägga snittet annorlunda. Jag träffade narkosläkare som gav mig en port vid handleden av alla ställen.
Väl inne fick jag träffa de som skulle hjälpa Inkeri och kollega med operationen. Ena sköterskan bad mig berätta vad vi skulle göra och jag sa att - vi ska ta bort det som kan bli ont i brösten och sedan lägga ett inplantat bakom stora muskeln, men vi ska inte sy ihop den med den lilla som jag aldrig minns vad den heter utan vi ska använda SurgiMend plattor. Förmodligen blir det ett snitt från armhålan till bröstvårtorna då jag har bröstvävnad högt upp så Inkeri visste inte om hon skulle nå.
- ja det var information det! Sa hon och log mot sin kollega.
Sedan fick jag antibiotika intravenöst och lite dropp. Narkosläkaren kom in och gav mig en dos motverkande illamående och en till som jag inte mindes. Efter det gav han sköterskan insomningssprutan och så fick jag syrgas. Sen gjorde han den finaste gesten: smekte mig på kinden med tummen, shit vad jag ville gråta!
Jag vaknar upp med en träningsverk i bröstmuskeln och lite svidande känsla här och där. Fyra drenage, två på varje sida.
Nya bröst...
10 ml morfin i doser och jag vill bara sova. De scannar urinblåsan och kör iväg mig i toalettanpassad stol till toan. Man vet vad man ska göra men det går inte. De fick kateter tömma mig efter andra försöket.
- ja det är sånt här vi pratar om här uppe!
När jag berättar att jag yogar säger hon - jag tyckte att det var något speciellt med dig!
Efter kl 16 kör de ned mig. Och så fort jag fått handväskan smsar jag Max och innan jag vet ordet av är Lisa, Max och Ylva där! Ylva tycker jag ser oförskämt pigg ut. Max tycker jag ser ut som skit men det kan jag ta!
När de gått känner jag mig låg men får tillslut mat som räddar kvällen.
Man blir ju helt hypokondrisk när man ligger såhär, fick lite lugnande så jag kunde somna tillslut!
Idag har Inkeri kollat till mig igen och meddelat att hon är ledig i morgon men på måndag vill hon träffa mig innan utskrivning. Då ena protesen hamnat högt har jag fått ett bröstband som skall hålla ned dem.
Nu ska jag vandra runt lite - min säng slutade fungera :)
/Sara
Kommentarer
Trackback
