Snart så...

Idag är det magnetröntgen.

Monsterväskan är packad med Max och mina kläder samt medeltidskläder för halvvägsan. Lillväskan är packad inför operation om lite mindre än en vecka. Tillsammans med katten tog jag färjan i morse och allt står nu i svärföräldrarnas hus.
Jag har njutit av att för sista gången på länge burit väskor från bilen och upp i rummet. Alltid sådan som klarar sig själv. En sådan som kör på tills något är över och något annat tar vid.
Snart skall jag få äran att säga - nej jag kan inte och -kan du hjälpa mig? Kommer kännas märkligt, men helt i sin ordning.

/Sara

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Besökstoppen